Mer filmer från Ulleråker
2011-09-08 @ 13:16:25Filmerna från Ulleråker
2011-09-08 @ 12:52:56Eftersom vi inte kan klippa bort saker och göra filmerna mer "proffissionella"
Så får ni stå ut me dessa filmer så länge. Men jag lovar er bättre material i framtiden!
MVH Kimmy.
Uppföljning på Ulleråker
2011-09-07 @ 18:35:31Som utlovat : Ulleråker- second time around!
Vi kan ju börja med bilden som fick oss att bli lite skakis när vi satt och
kolla genom bilderna.
Ser ni något som inte riktigt passar in?
Det gjorde inte vi heller...
Ser ni något som inte riktigt passar in?
Det gjorde inte vi heller...
först...
Nyckelskåpet.
Nyckelskåpet.
Som ni ser så står det att skåpet ska hållas stängt, så de e precis vad vi gör!
Bilden över visar nyckeln till bälterna. Tvångsbälten?
De förbjöds inom psykiatrin på 60talet, men enligt utsagor från tidigare anstälda
på mentalsjukhus så användes de långt senare, även nu?
Bilden över visar nyckeln till bälterna. Tvångsbälten?
De förbjöds inom psykiatrin på 60talet, men enligt utsagor från tidigare anstälda
på mentalsjukhus så användes de långt senare, även nu?
Bilden över , och under, visar receptionen på andra sidan, ett par våningar upp.
Det verkar som att sista arbetsdagen, iallafall på just den här avdelningen var
Tisdag 27 februari 2007, snart 5 år sedan
Har vi fler Ue folk som uttforskar höghuset eller bara nyfikna skolelever
från närområdet? Har ni själv varit där så kontakta oss gärna!
Trasig glödlampa och krossat glas.
öppet föråd med uttrasade saker, kvarglömt eller framrotat?
Undersöknings sal? Till för vadå?
På fleratal ställen var isoleringsplattor nerrasade alt. bortplockade
Trasig glödlampa och krossat glas.
öppet föråd med uttrasade saker, kvarglömt eller framrotat?
Undersöknings sal? Till för vadå?
På fleratal ställen var isoleringsplattor nerrasade alt. bortplockade
och visade rörsystemen.
Creapy trappuppgång. Kan lova att man blir bra paranoid när man ser
Creapy trappuppgång. Kan lova att man blir bra paranoid när man ser
en suddig trappuppgång och fantasin är på högvarv!
Samma sekund som jag tog den här bilden sätter ett högt ljud igång.
Samma sekund som jag tog den här bilden sätter ett högt ljud igång.
Larmet gick och det tog nog inte ens en hundradels sekund innan båda var påväg mot uttgången.
44 sekunder efter att larmet gått var vi ute ur byggnaden och lugnade nerverna med en varsin cigg.
44 sekunder efter att larmet gått var vi ute ur byggnaden och lugnade nerverna med en varsin cigg.
Thats it for now
Pååterseende , eller något annat fisflörnäm hälsning!
/ Tammy ♣
UE i Ulleråker. AVD: Katastrof Psykiatrin
2011-09-05 @ 16:57:50Vi anlände till Ulleråkers området och hittade rätt snabbt Ulleråker höghuset.
Vi gick ett varv och kände på alla dörrar; låst. Men efter en stund råkade
Tammy av en slump hitta våran ingång in. Jag tänker inte avslöja vart eller
hur vi tog oss in, de lämnar jag osagt. Men vi tog oss in, och började undersöka
lite av huset, från grunden och succesivt uppåt. Dock undersökte vi långt ifrån hela
huset, men vi skulle få tid att återkomma dit, men det är en annan historia.
På undre plan fanns en inte allt för nyanvänd bassäng.
Stolen ni kan se var till för det handikappade patienterna.
Varför det låg remmar på botten av den har vi ingen aning om.
I den djupaste delen fanns det fortfarande vatten kvar, vilket nog inte
syns så tydligt på bilden.
Vi vandrade runt i de långa korridorerna, och alla dörrar var öppna,
klassisker när ma är ute på UE på sådana ställen.
Tammy hittade ett rum med en sjukhussäng och en ribbstol.
Jag lyckades nog inte fånga den riktig kännslan på bild,
men jag kan lova att de va rätt creepy.
Detta rummet vill jag tillbaka till. Varför vi inte kollade pappren som fanns där vet jag inte,
vem får sörsöka hitta till det rummet igen,
Det fanns många små skrubbar och i princip alla toaletter var handikapp anpassade.
Vi hittade även en tavla, där andra UEare hade skrivit. Självklart
skrev vi dit våra namn också.
En reception.
Jag höll seriöst på att skita på mig (inte bokstavligt talat) när Tammy ropade på
mig, och såg halvt skräckslagen ut och tyst pekade in i ett rum.
Det låg en rejäl jacka inne i ett halvt demolerat omklädningsrum.
En jacka som vi antog tillhörde en man. Så vi vart rejält nojjiga där ett tag.
Tänk om de var en galen uteliggare som bodde där och ogillade sällskap?
Men vi var ensamma, vad vi vet i alla fall.
Trånga små duschar.
På väg upp vid huvudentren.
Huvudentren, där kan jag iaf avslöja att det alltid lyser.
En trist korridor.
Som döljde ett igenmurat rum.. Vad finns där bakom?
Man börjar ju undra..
Inne i ett låst rum stod en lärnbur med massa olika apparater.
Tammy hittade även detta, under en kateder vid en av receptionerna
"Rum 132". Det var jävligt läskigt, kanske var det så att rummet vi var inne
i var rum 132, eller kanske var det ett meddelande från någon som önskar
att någon skulle hitta det ? Vem vet..
Vi var dock inte där inne så värst jätte länge. Jag minns faktiskt inte
varför vi gav oss av så tidigt. Jag hittade ett nyckelskåp. Så jag tog nyckeln
till skåpet. Skåpet var full av nycklar. Med namn och nummer på, samt
förkortningar eller något som man inte riktigt förstår. Så vi ska väll försöka
hitta vart nycklarna passar någonstans. Det finns en hel del låsta dörrar osv.
Och vi har en hel del kvar att utforska. Så vi lämnar inte riktigt Ulleråker bakom
oss än. De finns mer att finna där inne än tomma rum och vita koridorer.
Jag känner det på mig.
//Kimmy. ♥
Ulleråkers Bakgrund
2011-09-05 @ 13:53:06 Hej alla Nyfikna därute.
Ulleråker, var fram till 1980-talet helt och hållet ett sjukhusområde med ett av landets största mentalsjukhus. Namnet Ulleråkers sjukhus tillkom 1931 när sjukhuset blev ett statligt sinnessjukhus för Uppsala och Stockholms län med 1250 vårdplatser. På 1970-talet hade antalet vårdplatser ökat till 1400.
Det ska även finnas, i den byggnaden vi var inne i, rum med försöksdjur, i den delen där det fortfarande är aktivitet. Vi har dock inte varit inne i den delen, när vi var där gick ett högt alarm igång,och vi var tvungna att lägga benen på ryggen och springa ut därifrån. Men då var vi, troligtvis högst upp i den delen av byggnaden där det fortfarande ska va igång. Dock var det helt nedlagt där vi var. Men eftersom alarmet gick så lär det vara en säkerhetsgrej för att man inte ska kunna ta sig in i de korridorerna och våningar där de är igång. Vi ska dock dit igen och försöka ta reda på mer. Dock ska vi då undvika den korridoren. Alarmet ljuder högt kan jag lova. När vi äntligen hade tagit oss ut, efter att ha sprungit fel, så hörde vi larmet ända ut på en närliggande parkering.
"I slutet på 80-talet ringde det en kvinna till mig som berättade en sällsam historia. .... Vid Sundby sjukhus, Ulleråker, Västra Mark och S:t Sigfrids sjukhus i Växjö och ... patienten här som de tog ut för den hemska pentrezol-chock-behandlingen"
Jag vet att det finns en del som väntar på att vi ska lägga upp bild
och text från våra UE från i Fredags. Men som jag sa tidigare så kommer
vi först ge er information om ställena vi varit på (om vi kan) så ni kan få
en bättre uppfattning och mer känsla när ni ser på bilderna.
Jag har försökt luska fram information om Ulleråker, men dock är det svårt
att få tag i de dåliga bitarna, och de är ju de man vill veta, vad som egentligen
hände på ett av sveriges största mentalsjukhus genom tiderna.
Ulleråker, var fram till 1980-talet helt och hållet ett sjukhusområde med ett av landets största mentalsjukhus. Namnet Ulleråkers sjukhus tillkom 1931 när sjukhuset blev ett statligt sinnessjukhus för Uppsala och Stockholms län med 1250 vårdplatser. På 1970-talet hade antalet vårdplatser ökat till 1400.
"Mentalsjukhusen hade synnerligen dåligt rykte. Med all rätt.
På 1800-talet behandlades de fastkedjade patienterna under närmast tortyrliknande former.
Svältkurer, tolv timmar i iskallt vatten och inympande av skabb var populära behandlingar. Prygel tillhörde rutinerna." Så skrev aftonbladet om de svenska Mentalsjukhusen om den tid då sverige lade ner alla mentalsjukhus med förklaringen; "Det finns inga psykiskt sjuka i Sverige". Under den tiden dog flera tusentals Psykiskt sjuka som inte visste hur de skulle klara sig ute i samhället.
"
I slutet av 1920-talet började psykiatrin så sakteliga att integreras i den allmänna sjukvården. Men egentligen förändrades inget i sak.
De traditionella mentalsjukhusen, placerade i slottsliknande byggnader utanför städerna, bestod.
Det handlade om massförvaring - inte om vård. Metoderna som användes, exempelvis lobotomi, stympade människor för livet.
- Det var en mer eller mindre humanitär förvaring utanför den reguljära sjukvården. Dårhusen blev sinnesjukhus och senare mentalsjukhus, men det var i realiteten endast namnbyten på samma företeelse, säger Jan-Otto Ottosson, professor i psykiatri och författare till boken "Psykiatrin i Sverige".
- Egentligen fanns det ingen psykiatrisk behandling i Sverige före 1950."
källa: Aftonbladet.
Det ska även finnas, i den byggnaden vi var inne i, rum med försöksdjur, i den delen där det fortfarande är aktivitet. Vi har dock inte varit inne i den delen, när vi var där gick ett högt alarm igång,och vi var tvungna att lägga benen på ryggen och springa ut därifrån. Men då var vi, troligtvis högst upp i den delen av byggnaden där det fortfarande ska va igång. Dock var det helt nedlagt där vi var. Men eftersom alarmet gick så lär det vara en säkerhetsgrej för att man inte ska kunna ta sig in i de korridorerna och våningar där de är igång. Vi ska dock dit igen och försöka ta reda på mer. Dock ska vi då undvika den korridoren. Alarmet ljuder högt kan jag lova. När vi äntligen hade tagit oss ut, efter att ha sprungit fel, så hörde vi larmet ända ut på en närliggande parkering.
Så på ett sett är det bra, nu vet vi hur det låter om alarmet går igång.
Huset vi var inne i byggdes förövrigt 1967. men den östra flygeln byggdes till några år senare, 1974.
På bild: Höghuset i ulleråker. I den bygnaden var vi.
"I slutet på 80-talet ringde det en kvinna till mig som berättade en sällsam historia. .... Vid Sundby sjukhus, Ulleråker, Västra Mark och S:t Sigfrids sjukhus i Växjö och ... patienten här som de tog ut för den hemska pentrezol-chock-behandlingen"
Källa: En länk som de ej gick att klicka vidare på. Men texten säger ju det mesta. Det var ett mentalsjukhus som alla andra på den gamla tiden. Men orättvisa behandlingar, hemska saker personalen/läkarna gjorde med patienterna..
